Universitetslektor i klinisk genetik förenad med befattning som specialistläkare

Institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet har en bred forskningsprofil med starka forskargrupper inriktade på bl.a cancer, autoimmuna och genetiska sjukdomar. En av grundtankarna vid institutionen är att stimulera translationell forskning och därmed en närmare samverkan mellan medicinsk forskning och sjukvården. Forskning bedrivs inom cancerprecisionsmedicin, cancerimmunterapi, genomik och neurobiologi, molekylära verktyg och funktionsgenomik, neuroonkologi och neurodegeneration samt vaskulärbiologi. Delar av verksamheten är även integrerad med avdelningarna för onkologi, klinisk genetik, klinisk immunologi, klinisk patologi och sjukhusfysik vid Akademiska sjukhuset. Institutionen har undervisningsuppdrag på ett antal programutbildningar, fristående kurser och internationella masterprogram inom den medicinska fakulteten och teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet. Institutionen omsätter omkring 550 miljoner kronor, varav ca två tredjedelar är externa forskningsbidrag. Antalet anställda är ca 400, varav ca 100 är doktorander, och det finns totalt över 700 verksamma i arbetsstyrkan. Läs gärna mer om institutionens verksamhet här: www.igp.uu.se

Beskrivning av ämnesområdet

Klinisk genetik omfattar diagnostik av olika sjukdomar; exempelvis cancer, utvecklingsavvikelser och missbildningar samt degenerativa tillstånd på organ-, cell- och molekylnivå. Den kliniskt diagnostiska verksamheten är uppdelad på genetiskt betingade tillstånd orsakade av förvärvade respektive konstitutionella genetiska variationer. Klinisk genetik fokuserar på kliniska bedömningar av patienter i kombination med molekylär diagnostik i den absoluta framkanten. Verksamheten lägger största vikt vid en kontinuerlig utveckling av de laboratoriemedicinska processerna inom specialiteten. Både forskning och klinisk verksamhet inom klinisk genetik är nära kopplad till övriga kliniska specialiteter och en betydande del av proverna lagras i biobanker för senare behov.

Arbetsuppgifter

I anställningen ingår undervisning på grund- och vidareutbildningsnivå, forskning och administration. Till undervisning räknas även kursansvar, kursadministration och handledning av doktorander. Innehavaren förväntas bedriva och publicera internationellt konkurrenskraftig forskning inom området klinisk genetik. Till arbetsuppgifterna hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och den samhällsutveckling i övrigt som har betydelse för arbetet vid universitetet.
Den kliniska tjänstgöringen som ingår i anställningen omfattar kliniskt patientnära arbete som överläkare vid Akademiska sjukhuset. Arbetsuppgifterna inkluderar även kliniskt utvecklingsarbete, medverkan vid kliniska ronder samt handledning av ST-läkare. 

Behörighetskrav 

Behörig att anställas som universitetslektor är den som dels har visat pedagogisk skicklighet, dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. (4 kap 4 § HF) Enligt 5 § Anställningsordning för Uppsala universitet (AO) gäller som allmänt behörighetskrav för lärare att den sökande ska ha förmåga att samarbeta och i övrigt uppfylla de krav på lämplighet som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna väl.

Den vetenskapliga skickligheten ska ha visats genom självständiga forskningsinsatser som håller hög kvalitet. Den sökandes bidrag till det internationella och nationella vetenskapssamhället ska bedömas bland annat utifrån kvalitet och omfattning av vetenskaplig publicering (se 34 § AO). Kraven på internationell meritering ska bedömas med hänsyn till ämnets karaktär och specifika förutsättningar. 

Den pedagogiska skickligheten ska ha visats genom meriter inom utbildning och undervisning. En förutsättning för att pedagogisk skicklighet ska anses föreligga är genomgången, för verksamheten relevant, högskolepedagogisk utbildning, omfattande minst tio veckor, eller motsvarande kunskaper. Om det föreligger särskilda skäl kan den högskolepedagogiska utbildningen genomföras under de första två anställningsåren (se 22 och 35 §§ AO). Den sökande ska ha dokumenterad förmåga att undervisa på svenska.

För behörighet till denna anställning krävs även läkarexamen samt specialistutbildning i klinisk genetik. 

Den sökande ska ha svensk läkarlegitimation och svenskt bevis om specialistkompetens i klinisk genetik, eller senast sista ansökningsdag för denna anställning ha ansökt hos Socialstyrelsen om svensk läkarlegitimation och svenskt bevis om specialistkompetens i klinisk genetik. Den sökande ska dock senast vid beslut om anställning ha erhållit svensk läkarlegitimation och svenskt bevis om specialistkompetens i klinisk genetik. 

Om den som erbjuds anställningen också uppfyller Akademiska sjukhusets krav för anställning som överläkare kommer den sökande att erbjudas anställning förenad med befattning som överläkare.

Bedömningsgrunder 

Vid urval bland behöriga sökande kommer vikt att fästas främst vid vetenskaplig skicklighet och därefter pedagogisk skicklighet. Vid bedömning av den vetenskapliga skickligheten kommer särskild vikt att läggas vid forskningsmeriter inom ämnet klinisk genetik.

Vetenskaplig skicklighet avser forskningsmeritering. Vid bedömning av vetenskaplig skicklighet ska i första hand vetenskaplig kvalitet och självständighet beaktas. Även forskningens omfattning, främst med avseende på djup och bredd, ska tillmätas betydelse. Vidare ska förmåga att planera, initiera, leda och utveckla forskning och utbildning på forskarnivå, förmåga att i konkurrens erhålla medel för forskning, liksom förmåga att genom forskningen samverka med det omgivande samhället tillmätas betydelse (20 § AO) Se även 7 § Riktlinjer och bedömningsgrunder för rekrytering och befordran av lärare vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci (RB).

Pedagogisk skicklighet avser utbildningsmeritering. Vid bedömning av pedagogisk skicklighet ska i första hand pedagogisk kvalitet beaktas. Omfattning, såväl bredd som djup, ska tillmätas betydelse. Vidare ska förmåga att planera, initiera, leda och utveckla utbildning och undervisning, liksom förmåga att forskningsanknyta undervisningen tillmätas betydelse. Även förmåga till interaktion om högskolepedagogiska frågor med aktörer inom och utom universitetet ingår i den pedagogiska skickligheten (22 § AO). Se även 8 § RB.

Klinisk skicklighet visas genom kliniskt patientnära arbete, klinisk utbildning samt deltagande i utveckling av klinisk verksamhet. Kliniskt utvecklingsarbete innebär bland annat insatser som förbättrat eller effektiviserat hälso- och sjukvård. Se 24 § AO.

När universitetet anställer nya lärare kommer de sökande att väljas som, efter en kvalitativ helhetsbedömning av kompetens och skicklighet, bedöms ha de bästa förutsättningarna att genomföra och utveckla aktuella arbetsuppgifter samt att bidra till en positiv utveckling av verksamheten (4 § AO). 

Bedömningsgrunder, övrig skicklighet;

Administrativ skicklighet och ledningsskicklighet är av betydelse för anställningen och kommer att tillmätas vikt. Förmågan att samverka med det omgivande samhället liksom att informera om forskning och utvecklingsarbete kommer att beaktas. Enligt anställningsordningen visas administrativ skicklighet bland annat genom förmåga att planera, organisera och prioritera arbetet på ett effektivt och för ändamålet anpassat sätt samt genom förmåga att ange och hålla tidsramar. Till skickligheten räknas övergripande verksamhetsplanering samt förmåga att hantera resurser på ett sätt som speglar verksamhetens prioriteringar liksom förmåga att arbeta strukturerat och utifrån en medvetenhet om mål och kvalitet. Se även 9 § RB.

Ledningsskicklighet visas genom förmåga att leda verksamhet och personal, fatta beslut, ta ansvar samt motivera och förse andra med de förutsättningar som krävs för att effektivt nå gemensamma mål. Förmåga att samordna gruppen såväl som att bidra till att skapa engagemang, delaktighet och arbetsglädje samt förmåga att hantera konflikter utgör ytterligare exempel på visad skicklighet. Se även 9 § RB. 

Vid bedömning av samverkansskicklighet ska erfarenhet av och skicklighet i populärvetenskapligt arbete, redaktörskap och annan verksamhet som rör kunskapsutbyte mellan universitet och omvärld, samt erfarenhet av innovation och entreprenörskap tillmätas betydelse. Se även 10 § RB.

Jämställdhetsaspekten ska tillämpas vid anställning om det efter en kvalitativ bedömning visar sig att två sökande av olika kön har likvärdiga eller i det närmaste likvärdiga meriter och om ettdera könet är underrepresenterat (utgör mindre än 40 % inom aktuell befattningskategori och på aktuell arbetsplats). Sökandes föräldraledighet, deltidsarbete på grund av vård av barn eller liknande, kommer att beaktas som meriterande arbetslivserfarenhet.

Sökandes föräldraledighet, deltidsarbete på grund av vård av barn eller liknande kommer att beaktas som meriterande arbetslivserfarenhet.

Riktlinjer och bedömningsgrunder

För instruktioner för ansökan till läraranställningar se: Meritportföljer. Regler och riktlinjer

Anställningsordning vid Uppsala Universitet

Upplysningar om anställningen lämnas av:

Biträdande prefekt professor Bo Stenerlöw, bo.stenerlow@igp.uu.se tel: 070-425 05 49 

Välkommen med din ansökan, som bör vara skriven på engelska, senast den 31 mars 2025 , UFV-PA 2025/499